Taggar

, , , , , , , , , ,

Vem är egentligen muslim, och vem är den här ”muslimen” man jämt talar om? Många tror att man är muslim för att man råkar vara arab eller för att man heter Muhamad eller Fatima, men det här stämmer ju inte riktigt. Du kanske är “född muslim” som många gärna säger, precis som att dagens etniska svenskar är “födda kristna”. Några växer upp i ett religiöst hem, andra inte. Några blir själva religiösa, andra inte. Du kanske säger att du är muslim, men du lever inte som en muslim. Precis så som en svensk kan säga att denne är kristen, men det finns inget “kristligt” i honom…

Muslimer är inte en homogen grupp, inte ens de som väljer att bli religiösa och praktiserande muslimer. Livet, familjen, dagliga rutinerna och personligheten skiftar bland muslimer precis så som det skiftar hos andra. Den kulturella bakgrunden, och till vilken grad man följer och är påverkad av den, är inte lika hos alla muslimer. Det finns muslimer från alla världens hörn, och gissa vad… alla tillhör inte en enda homogen kultur.

I ärlighetens namn så kan man säga muslim om dem som faktiskt följer Islam. Om en människa följer Islam eller inte brukar oftast manifestera sig väldigt tydligt, men inte på det där “hedersmord, kvinnomisshandlande, mansgris”-aktiga sättet som “vissa” oftast menar. Jag tror de allra flesta som läst Religionskunskap vet på ett ungefär vad det innebär att vara muslim (i alla fall om du hade den underbara, otroligt kompetenta, kunniga och objektiva religionsläraren som jag hade under min gymnasietid). Om någon rättfärdigar sitt beteende med jag är muslim (så som Beatrice skamfulle mördare försökte sig på) så bör man rimligtvist fråga sig – vad inom Islam har handlingen fått sitt stöd ifrån? Finner man inget så är “jag är muslim” en lika lam ursäkt som “jag blev arg” eller “jag var full”. Finns det inget stöd för handlingen inom Islam så är det alltså inte för att personen är “muslim” som det inträffade skedde – en rätt enkel matematik kan det tyckas.

Därför hamnar diskussionen på en väldigt infantil nivå när “de som vågar tala ut”, till skillnad från det väldigt PK-ish media, talar om “muslimer” när de egentligen menar kriminella – som råkar vara invandrare med “muslimsk“ bakgrund (med deras agenda så blir etniska svenskar  inte lika intressanta). Brottslingarnas identitet, eller avsaknad av den i många fall, som muslim skulle tydligen vara kopplad direkt till personens handlingar oberoende om det är rätt eller fel inom Islam. Tror man verkligen att om bara dessa “muslimer” försvann så hade Sverige blivit en utopi? Utan våldtäkt, misshandel, rån, skadegörelse; var Sverige verkligen fritt från detta för 100 år sedan? Har brottsligheten verkligen ökat oproportionerligt till befolkningsökningen? Någon statsvetare, sociolog eller kriminolog som vet? What the hell, någon matematiker som vet vart man kan hitta statistiken?

En förnuftig människa kommer förstå att det i längden är oviktigt vad för religionstillhörighet en brottsling råkar ha, det finns långt mer komplexa faktorer bakom människors handlingar. Jag vågar säga att det gäller i synnerhet när det kommer till kriminalitet och brottslighet eller sociala och ekonomiska problem. Det är väll egentligen här som integrationsproblematiken kommer in – vilket jag redan har nuddat på innan.

Integration – det är något som bör vara högst relevant, inte minst med tanke på alla främlingsfientliga högervindar som blåser genom Sverige på grund av vår tidigare regerings totala misslyckande (även nuvarande regering har inte mycket att hurra för, men det kanske tar sin tid att få saker på rätsida?). Fast nu kanske vi inte ska skylla allt på regeringen, det finns även andra intressen som spelat en roll för att korrumpera både integrationsprocessen och utbildningssystemet i Sverige. Men det får bli ett annat inlägg, i framtiden…