Taggar

, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

The Guradian skrev i måndags hur niqab-klädda kvinnor i Frankrike utsätts allt hårdare för trakasserier och våld efter att niqab-förbudet sattes i kraft.

Ahmas, 32, French, a divorced single mother of a three-year-old daughter, puts her handbag on the table and takes out a pepper spray and attack alarm. She doesn’t live on the high-rise estates but on a quiet street of semi-detached houses. The last time she was attacked in the street a man and woman punched her in front of her daughter, called her a whore and told her to go back to Afghanistan. ”My quality of life has seriously deteriorated since the ban. In my head, I have to prepare for war every time I step outside, prepare to come up against people who want to put a bullet in my head. The politicians claimed they were liberating us; what they’ve done is to exclude us from the social sphere. Before this law, I never asked myself whether I’d be able to make it to a cafe or collect documents from a town hall. One politician in favour of the ban said niqabs were ‘walking prisons’. Well, that’s exactly where we’ve been stuck by this law.”

När människor blir uppbackade med en lag från statens sida blir de modigare. Det räcker med att debatten blir offentlig och accepterad och folk känner att de kan ge utlopp för sitt hat och förakt. När jag tog på mig niqaben för nästan 5 år sedan så var det värsta man kunde höra ”dina lakar släpar i marken” eller som några tonårskillar roat kommenterade ”titta, Batman”. Nu för tiden, efter att SDs och andra främlingsfientligas retorik normaliserats, är jag rädd för att bli fysiskt påhoppad och utsatt för våld. Jag har råkat ut för rena lynchstämningen på spårvagnen för att jag upptog plats med min barnvagn; mer än vad man tyckte jag hade rätt till trots att det var en liten sulky och fler än tre barnvagnar kan ändå inte få plats särskilt när en rullstolsburen dessutom upptagit sin reserverade plats (och ja, det fanns både en rullstolsburen och tre barnvagnar). Problemet var inte att jag upptog ”för mycket plats”, vilket jag inte gjorde per någon definition över huvud taget, utan för att jag ”upptog plats” med min rena existens.

Vanligt folk som annars är för fega för att blottlägga sina mörka vidriga tankar har numera blivit så modiga att de inte har problem med att utsätta mycket små barn för sitt okontrollerbara hat och vrede:

 In one recent case a young French convert was assaulted at a zoo outside Paris while carrying her 13-month-old baby. ”Her child was traumatised by the zoo attack and is now being seen by a psychologist.

Jag undrar hur dessa människor kan sova på natten…