Taggar

, , , , ,

Nu är jag tillbaka efter min veckopaus, det blev mycket böcker och järn i elden förra veckan må jag säga. Nu är nya kurser igång igen och jag känner mig taggad.

Anledning varför jag blev intresserad av att skriva om språk är ju ganska mycket för att jag just nu studerar både lingvistik och främmande språk så det är ju lite mitt intresseområde. Men också för att jag den senaste tiden kommit över de mest konstiga och okunniga inlägg och kommentarer på diverse forum och bloggar om att man som förälder inte vill att ens barn ska lära sig ord på främmande språk. Det rör sig alltså om förskolebarn som har tema på sin förskola om andra länder och kulturer; man pratar om landets kultur, hur det ser ut, att de talar ett annat språk och mycket pedagogiskt så lär man sig några fåtal ord på det språket för att illustrera det. Att bok inte heter ”bok” i alla länder. Nu är det massa föräldrar som upprört protesterar att barnen ska lära sig svenska, de vill inte att diverse språk ska ”prägla barnen” och egentligen helt enkelt en hel del xenofobi om man frågar mig…

Tycker det är lite tragiskt att man som förälder har åsikter om saker och ting vad gäller ens barn, men att man grundar det på.. tja, tomma intet. Borde man inte som ansvarsfull förälder verkligen ta reda på fakta innan? För det första så är det helt och fullkomligt omöjligt att ett språk ska prägla en individ bara genom att man lär sig ett par ord, även om barnet fortfarande går igenom sin språkinlärningsfas. Det finns forskning som tyder på att barnet redan anammar sitt språks intonation och rytm efter 6 månaders ålder. Att lära sig säga ”marhaba” eller räkan ”uno, dos tres” kommer knappast göra att barnet bryter. Eller det kanske inte var det som föräldrarna menade med ”prägla”? De kanske syftar på Humboldts teorier om att ett språk i sig för med sig ett set värderingar och egenskaper? Jag trodde detta var en förlegad åsikt som folk för länge sedan insett hur dum den är? Tro mig, ditt barn kommer inte förlora sin ”svenskhet” för att hen lär sig några ord på turkiska eller något annat språk. Tycker det snarare tyder på föräldrarnas främlingsfientliga attityder och okunnighet om både språk och språkinlärning och andra saker. Barn kan dessutom upp till 12-års åldern i teorin lära sig hur många språk som helst (samtliga helt flytande). Jag tror SVT och Världens Språk hade ett inslag om en flicka i USA som kunde över 10 språk (det var fler, men minns inte exakt) flytande. Hennes lärare sa att hon till och med kunde tala språket (i  detta fall spanska) bättre än många spanska barn gjorde. Jag tror inte hon var särskilt överbegåvad med tanke på att forskning visar att barn har den kapaciteten vad gäller minne, motorik etc.

I alla fall, kanske mina läsare inte är så intresserade av detta ämne och ”kritikerna” som ej vill att barnen ska lära sig ”uno, dos, tres” inte läser min blogg men jag var tvungen att ventilera lite =)

Jag hade en hel uppsjö med nya idéer och ämnen jag ville ta upp nu under veckan som gått, hade dessvärre inte tid att sätta mig ner och skriva. Men nu är alla borta, man glömmer fort när man har 1000 saker att hålla reda på =)