Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Det är en fråga jag, och säkert många med mig, ställt sig ofta. Blir ett antagande sanning om man upprepar det tillräckligt många gånger? Jag har sett muslimer, och särskilt muslimska kvinnor, bli hårt utsatta på grund av den här typen av retorik och inställning både från muslimers och icke-muslimers håll. Påståenden och antaganden som på ett eller annat sätt sätter upp er ram för kvinnligt ideal eller vad som anses vara passande, anständigt eller normalt för en kvinna eller som på ett eller annat sätt förnekar verkligheten eftersom den är för jobbig att hantera.

”Många tvingas bära hijab/niqab”

”Ingen kvinna vill bära slöja”

”Man kan inte välja fritt att klä sig i niqab/slöja”

”Kvinnor drivs av känslor, de är känsliga varelser som behöver beskydd”

”Kvinnor blir deprimerade när de tvingas lämna sina trygga(sic) hem och gå ut i samhället”

”Västerländska kvinnor är deprimerade för att de lever i ‘frihet'”

”En kvinna i slöja/niqab blir osynlig, hon har ingen egen vilja eller röst”

”Kvinnor förtrycker män, inte tvärtom!” (Något både vissa muslimska auktoritetsfigurer försökt lura i folk, men där Pär Ström och hans fränder inte är sena med att spy ut)

”Den bästa för kvinnan är *infoga valfritt antagande om kvinnans väl och ve som självfallet dikterats av män och upprepats av män och kvinnor likt papegojor*”

Och jag kan fortsätta hur långt som helst. Men ingen av dessa påståenden baseras på verklig forskning eller undersökning. Det finns ingen statistik, inga kvalitativa eller kvantitativa forskningsrapporter om något av det. Det har bara räckt med att någon, någon gång, upprepat något av dessa påståenden och det har helt plötsligt blivit en sanning.

Tvärtom så verkar det uppenbarligen finnas många kvinnor i slöja och niqab som har en egen röst, gör sig själv hörda och som har åsikter så det ryker om det. Det vore lite naivt och inskränkt att anta att ”västerländska kvinnor” mår dåligt för att de lever ett liv som muslimer inte anser vara i enlighet med Guds vilja (och självklart är det västerländska kvinnor, who cares about the men, right? ;-) ).

Jag frågar igen. Blir det sanning om man bara upprepar det tillräckligt många gånger?

Jag surfade runt lite och hittade detta blogginlägg och bara måste citera en del av texten som jag fann väldigt relevant.

Och man talar ofta om att kvinnan blir osynlig och avidentifierad om hon bär niqab och ja, det är ju också mycket sorgligt. Men det visar framförallt vilket ytligt samhälle vi är del av. Man menar ju då att kvinnans existens är baserat på hennes klädsel, har hon niqab på sig, då syns och finns hon inte, samtidigt som man pekar finger på manliga muslimer och säger att det är dem som vill avidentifiera kvinnan, när de i själva verket begår samma misstag. De begår exakt samma misstag när de främst inte vill se individens intelligens, sociala förmåga och personlighet, de stänger ut kvinnor med niqab från samhället, och det om något är banne mig förtryck.

Advertisements